{"id":16,"date":"2020-09-16T16:45:34","date_gmt":"2020-09-16T14:45:34","guid":{"rendered":"http:\/\/whiskywhisky.se\/ny\/?page_id=16"},"modified":"2020-09-22T22:16:14","modified_gmt":"2020-09-22T20:16:14","slug":"whiskytyper","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/whiskywhisky.se\/ny\/whiskytyper\/","title":{"rendered":"Whiskytyper"},"content":{"rendered":"

Det som \u00e4r gemensamt f\u00f6r all typ av whisky \u00e4r att det \u00e4r ett destillat gjort av s\u00e4d, j\u00e4st och vatten och sedan lagrats i ekfat under viss tidsperiod. Resultatet \u00e4r en dryck med h\u00f6g alkoholhalt som kallas Whisky och som stavas\u00a0med”e”, Whiskey,<\/em>\u00a0n\u00e4r den kommer fr\u00e5n Amerika eller Irland. I Skottland kommer ordet whisky fr\u00e5n gaeliska ”Uisge beatha” vilket betyder livets vatten.<\/p>\n

\"Distillery\"<\/p>\n

H\u00e4r nedan finns ett antal olika typer av whisky d\u00e4r jag f\u00f6rs\u00f6kt bena ut skillnaderna mellan dem.<\/p>\n

<\/h4>\n

Skotsk Whisky<\/h4>\n

F\u00f6r att f\u00e5 kallas ”Scotch whisky” enl. lag m\u00e5ste whiskyn tillverkas i Skottland av m\u00e4ltat korn eller annat s\u00e4desslag, destilleras till en alkoholhalt av max 94,8 volymprocent, lagras p\u00e5 ekfat i minst 3 \u00e5r som rymmer max 700 liter och vid buteljering m\u00e5ste whiskyn ha en alkoholhalt p\u00e5 minst 40%. Varje \u00e5r dunstar cirka 2% genom tr\u00e4et i ekfaten. Denna avdunstning kallas ”The Angels’ share” i Skottland.<\/p>\n

<\/h4>\n

Malt Whisky<\/h4>\n

Best\u00e5r till 100% av m\u00e4ltat korn och f\u00e5r inte inneh\u00e5lla n\u00e5got annat s\u00e4desslag. Denna typ av whisky \u00e4r b\u00e5de dyrare och exklusivare \u00e4r blended whisky.<\/p>\n

<\/h4>\n

Single Malt Whisky<\/h4>\n

100% malt whisky fr\u00e5n endast ett destilleri som vanligtvis best\u00e5r den av en blandning fr\u00e5n olika fat med olika alkoholstyrka, ev. olika lagringstid. Denna process kallas f\u00f6r ”vatting” och ger whiskyn samma karakt\u00e4r \u00e5r fr\u00e5n \u00e5r eftersom inneh\u00e5llet i dom enskilda faten kan variera avsev\u00e4rt mellan olika fat. Vid blandningen (vatting) av whisky med olika lagringstider \u00e4r det bara den yngsta whiskyns \u00e5lder som f\u00e5r anges p\u00e5 flaskans etikett. ex. om man blandar 10-\u00e5rig och 25-\u00e5rig whisky f\u00e5r det endast st\u00e5 10-\u00e5rig p\u00e5 flaskan. Vanligtvis destilleras single malt i s\u00e5 kallade pot stills, kupolformade kopparpannor \u00e4ven om det inte \u00e4r ett krav men g\u00f6r att whiskyn blir komplexare och man f\u00e5r med mer av smak och doft \u00e4mnen. Whiskyn lagras vanligtvis i bourbon fat och\/eller sherryfat. Destilleras vanligtvis 2 ggr. men \u00e4ven ”tripple distilled” (3ggr.) f\u00f6rekommer. Vanligtvis ligger alkoholhalten mellan 65 och 70 volymprocent efter destillation. Det finns ett flertal olika varianter av single malt beroende p\u00e5 lagring och buteljering som finns mer f\u00f6rklarade under whisky etiketter.<\/p>\n

<\/h4>\n

Grain Whisky<\/h4>\n

Grainwhisky (s\u00e4deswhisky) tillverkas normalt av majs, vete, r\u00e5g, om\u00e4ltat\/m\u00e4ltat korn. Minst 20% best\u00e5r av korn d\u00e5 den inneh\u00e5ller viktiga enzymer som beh\u00f6vs f\u00f6r att st\u00e4rkelsen ska omvandlas till socker som sedermera omvandlas till alkohol. Grain whisky destilleras i s\u00e5 kallade kolonpannor (Coffey panna) som \u00e4r mycket snabbare och effektivare \u00e4n pot stills eftersom man kan destillera kontinuerligt och den levererar en renare och v\u00e4sentligt billigare whisky. Grain whisky \u00e4r den \u201denkla\u201d spriten och produceras i huvudsak f\u00f6r att utg\u00f6ra en bas i blended whisky. Den \u00e4r spritig och inte s\u00e4rskilt smakrik, men efter en l\u00e4ngre tid p\u00e5 fat s\u00e5 blir den oftast en whisky fylld med vanilj och frukt i smaken.<\/p>\n

Kolonnpannan uppfanns 1831 av irl\u00e4ndaren Aeneas Coffey. Destillerier som tillverkar grain whisky \u00e4r stora fabriker och inte ens n\u00e4ra de ofta pittoreska maltdestillerierna. Grain whisky mognar mycket snabbare \u00e4n maltwhisky.<\/p>\n

<\/h4>\n

Blended Whisky\"Chivas\"<\/h4>\n

Blended \u00e4r som namnet antyder en blandad whisky d\u00e4r blandningen oftast best\u00e5r av malt whisky och grain whisky. Andelen malt whisky kan variera men ju h\u00f6gre andel maltwhisky desto b\u00e4ttre kvalitet, blended whisky med mer \u00e4n 40% maltwhisky brukar ofta kallas f\u00f6r ”luxury blend”. Det \u00e4r inte alls ovanligt att det kan ing\u00e5 upp till 50 olika sorter maltwhisky fr\u00e5n olika destillerier. Normalt inneh\u00e5ller en blended ca 2-3 grainsorter och 15-35 maltsorter, exakt vilka proportioner och sorter som ett visst m\u00e4rke inneh\u00e5ller \u00e4r v\u00e4l bevarade hemligheter. Efter blandning lagras whiskyn en kortare tid igen p\u00e5 ekfat f\u00f6r att gifta sig. Blended whisky uppfanns av Andrew P. Usher under 1860 talet. Den blev snabbt popul\u00e4r d\u00e5 den var billigare och enklare att h\u00e5lla en j\u00e4mn kvalit\u00e9 p\u00e5. Dessutom var whisky p\u00e5 den tiden v\u00e4ldigt r\u00f6kig och att blanda med en mildare grain whisky tilltalade fler. Cirka 95 % av all whisky som s\u00e4ljs i v\u00e4rlden idag \u00e4r blended. Lagringstiden brukar vara fem \u00e5r, men \u00e4ldre varianter f\u00f6rekommer.<\/p>\n

<\/h4>\n

Vatted malt (pure malt) eller blended malt<\/h4>\n

\u00c4r en blandning av malt whisky fr\u00e5n olika destillerier gjord f\u00f6r att f\u00e5 fram en speciell karakt\u00e4r. Efter blandning f\u00e5r den ligga och ”gifta ihop sig” (marrying) innan den buteljeras. \u00c4r en v\u00e4ldigt liten del av den totala whisky konsumtionen vilket betyder att det finns v\u00e4ldigt begr\u00e4nsat med utg\u00e5vor.<\/p>\n

<\/h4>\n

Pure Pot Still<\/h4>\n

Irl\u00e4ndsk whiskyvariant som funnits l\u00e4nge, d\u00e4r man anv\u00e4nder stor del om\u00e4ltat korn blandat med m\u00e4ltat korn som destilleras i pot stills, samma som anv\u00e4nds i Skottland. Har varit vanligt att whiskyn trippeldestilleras men numera f\u00f6rekommer att den bara \u00e4r destillerad tv\u00e5 g\u00e5nger. Ofta or\u00f6kt, \u00e4ven andra s\u00e4desslag anv\u00e4nds.<\/p>\n

<\/h4>\n

Straight Whiskey<\/h4>\n

F\u00f6r att f\u00e5 kallas ”straight” whiskey g\u00e4ller att den m\u00e5ste inneh\u00e5lla minst 51% av ett enda s\u00e4desslag ( straight=ren). Alkoholhalten f\u00e5r inte \u00f6verstiga 80 volymprocent, ska lagrats i minst 2 \u00e5r p\u00e5 nya ekfat, som har kolats p\u00e5 insidan (faten rostas \u00f6ver \u00f6ppen eld). F\u00e5r inte inneh\u00e5lla tillsatser av f\u00e4rg\u00e4mnen och vid buteljering m\u00e5ste alkoholhalten ligga mellan 40 och 62,5 volymprocent. Ofta inneh\u00e5ller dom flesta straight whiskey varianter en viss m\u00e4ngd m\u00e4ltat korn p\u00e5 grund av kornets h\u00f6ga enzymhalt som beh\u00f6vs f\u00f6r omvandling av st\u00e4rkelsen till socker.<\/p>\n

Sour mash=(surm\u00e4sk) anv\u00e4nds f\u00f6r att beh\u00e5lla samma j\u00e4stkultur mellan dom olika j\u00e4sningarna d\u00e4r ny m\u00e4sk blandas med en del av den \u00f6verblivna m\u00e4sken fr\u00e5n f\u00f6reg\u00e5ende destillation. Denna variant anses ge b\u00e4ttre kvalitet och \u00e4r vanligast.<\/p>\n

Sweet mash= man blandar ny m\u00e4sk till varje ny destillation.<\/p>\n

<\/h4>\n

Straight bourbon\"Jim<\/h4>\n

M\u00e5ste best\u00e5 av minst 51% och h\u00f6gst 80% majs, resten \u00e4r en blandning av om\u00e4ltat, m\u00e4ltat korn, vete eller r\u00e5g. Lagringstiden m\u00e5ste vara minst 2 \u00e5r p\u00e5 nya fat av rostad amerikansk ek och om lagringstiden \u00e4r kortare \u00e4n 4 \u00e5r m\u00e5ste det anges p\u00e5 etiketten.<\/p>\n

Bourbon \u00e4r betydligt s\u00f6tare \u00e4n de tidigare uppr\u00e4knade whiskysorterna, vilket beror p\u00e5 den stora delen majs. Bourbon tillverkas vanligast i USA och namnet kommer av att den fr\u00e5n b\u00f6rjan gjordes i Bourbon County, Kentucky.<\/p>\n

<\/h4>\n

Straight Tennessee (bourbon)<\/h4>\n

Best\u00e5r numera i regel av minst 51% majs, men det \u00e4r inte tvunget att vara majs enl. lagbest\u00e4mmelserna. Vad som g\u00f6r denna whiskey speciell \u00e4r att den filtreras genom ett 3m tjockt lager tr\u00e4kol av sockerl\u00f6nn innan den tappas p\u00e5 fat. Denna process kallas charcoal mellowing eller ”Lincoln County Process”.<\/p>\n

<\/h4>\n

Straight Rye<\/h4>\n

Best\u00e5r av minst 51 procent r\u00e5g, var l\u00e4nge den vanligaste whiskysorten i USA men blev senare borttr\u00e4ngd av bourbon. St\u00f6rsta delen av Rye produceras nu i Indiana och Kentucky, endast en mindre del av Rye Whiskey buteljeras som egen sort, det mesta g\u00e5r till att blanda och smaks\u00e4tta annan whiskey.<\/p>\n

Tillverkas i USA och Kanada. Liksom Bourbon m\u00e5ste Rye lagras p\u00e5 kolade nytillverkade ekfat.<\/p>\n

<\/h4>\n

Straight Wheat<\/h4>\n

Wheat whiskey m\u00e5ste utg\u00f6ras av 51% vete och \u00e4r mycket s\u00e4llsynt.<\/p>\n

<\/h4>\n

Straight Corn<\/h4>\n

Corn whiskey uppstod p\u00e5 grund av \u00f6verskott p\u00e5 majs och kan ses som en f\u00f6reg\u00e5ngare till dagens bourbon. Som straight bourbon men m\u00e5ste inneh\u00e5lla minst 80 procent majs och beh\u00f6ver inte lagras men om det lagras ska det vara p\u00e5 anv\u00e4nda bourbonfat eller icke br\u00e4nda nya (un-charred) ekfat.<\/p>\n

<\/h4>\n

Bottled in bond<\/h4>\n

Inneb\u00e4r att whiskeyn kommer fr\u00e5n ett och samma destilleri samt att den lagrats under \u00f6versikt av staten och tappats i flaska p\u00e5 plats. Detta var tidigare tillbaka en viktig kvalitets st\u00e4mpel som s\u00e4kerst\u00e4llde att whiskeyn var tillverkad efter dom av staten stipulerade regler som g\u00e4llde f\u00f6r Amerikansk Whiskey och denna variant blev ofta kallad f\u00f6r ”the good stuff”.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det som \u00e4r gemensamt f\u00f6r all typ av whisky \u00e4r att det \u00e4r ett destillatContinue reading<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-16","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/whiskywhisky.se\/ny\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/16","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/whiskywhisky.se\/ny\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/whiskywhisky.se\/ny\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/whiskywhisky.se\/ny\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/whiskywhisky.se\/ny\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/whiskywhisky.se\/ny\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/16\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":345,"href":"https:\/\/whiskywhisky.se\/ny\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/16\/revisions\/345"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/whiskywhisky.se\/ny\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}